Informationsbank - IBS - irritabelt tarmsyndrom

IBS - irritabelt tarmsyndrom

Irritabelt tarmsyndrom (IBS) är ett vanligt funktionellt tillstånd i mag-tarmkanalen som vanligtvis kännetecknas av buksmärtor, uppblåsthet och förändringar i tarmfunktionen. Det finns ingen botande behandling mot IBS, men symtomen kan ofta lindras med hjälp av kost, livsstilsförändringar och, vid behov, annan behandling.

Både irritabelt tarmsyndrom och celiaki är vanliga besvär i mag-tarmkanalen som kan orsaka liknande symtom. Det är dock viktigt att skilja dessa två sjukdomar åt, eftersom deras behandling och långsiktiga prognos skiljer sig avsevärt åt.

Att skilja mellan IBS och celiaki >>
Påverkan på det dagliga livet >>
Ärftlighet vid IBS
Behandling av irritabelt tarmsyndrom >>
Glutenfri kost och IBS >>

Att skilja mellan IBS och celiaki

När det gäller behandlingen av irritabelt tarmsyndrom och celiaki är det viktigt att skilja dessa två tillstånd, som ofta har liknande symtom, från varandra. Gemensamma symtom för både celiaki och IBS är ofta förekommande buksmärtor, uppblåsthet samt olika matsmältningsproblem. Symtomen är dock mycket individuella och det rekommenderas att man uppsöker läkare för att få en diagnos.

Den exakta mekanismen bakom IBS är inte helt känd. Symtomen kan bland annat påverkas av tarmens känslighet, tarmrörelsestörningar, tarmfloran, stress och kost. Hos en del personer med IBS kan livsmedel som innehåller stora mängder FODMAP-kolhydrater förvärra symtomen. Vid IBS konstateras varken den för celiaki typiska glutenrelaterade autoimmuna reaktionen eller strukturella skador på tarmen. Diagnosen IBS baseras på ett typiskt symtombild och, vid behov, på att andra sjukdomar utesluts.

Celiaki är en autoimmun sjukdom vars utredning vanligtvis inleds med mätning av celiakiantikroppar i blodet. Vid celiaki orsakar gluten en autoimmunreaktion i kroppen som kan skada tunntarmens slemhinna.

Effekterna av irritabelt tarmsyndrom på vardagslivet

IBS är ett vanligt tillstånd som drabbar minst cirka 10 % av finländarna. IBS är vanligare hos kvinnor än hos män.

Symtom som magsmärtor, uppblåsthet, diarré och förstoppning kan begränsa den fysiska aktiviteten, resandet och deltagandet i sociala sammankomster. I en artikel från Terveyskirjasto konstateras att symtomens svårighetsgrad varierar från lindriga till mycket besvärande, vilket avsevärt försämrar livskvaliteten. Långvariga eller kraftiga symtom kan belasta vardagen och försämra livskvaliteten. IBS kan också vara förknippat med psykisk belastning.

Hur IBS påverkar vardagen varierar från person till person. Vissa upplever endast lindriga symtom, medan andra möter betydande utmaningar. Det är viktigt att söka hjälp och vård för att hantera IBS och förbättra livskvaliteten.

Ärftlighet vid IBS

Flera faktorer påverkar uppkomsten av IBS. Genetisk benägenhet kan spela en roll, men utöver detta påverkas utvecklingen av syndromet bland annat av tarmfunktionen, tarmfloran, tarm-hjärna-axeln samt psykosociala faktorer.

Behandling av irritabelt tarmsyndrom

Enligt Männikko och Antikainen finns det inget botemedel mot irritabel tarm. Det som kan göras för att lindra symtomen är livsstilsval som kost, motion och stresshantering samt tillräcklig återhämtning och sömn.

Grunden för kostbehandlingen av IBS är regelbundna måltider, att äta i lugn och ro samt ett tillräckligt intag av kostfiber och vätska. Även regelbundna levnadsvanor och tillräcklig sömn kan bidra till att hålla symtomen under kontroll.

Syftet med näringsterapi är att minska och lindra symtomen och därmed förbättra livskvaliteten. Den säkerställer också att kosten är näringsmässigt adekvat och lätt att följa.

FODMAP-dieten

Att begränsa intaget av livsmedel som innehåller stora mängder FODMAP-kolhydrater kan lindra symtomen vid IBS. Det är dock i regel inte nödvändigt att undvika alla FODMAP-livsmedel. Målet med kosten är att individuellt identifiera de livsmedel som orsakar symtom och sedan återinföra de livsmedel som tolereras väl i kosten. Om kosten måste begränsas kraftigt bör detta ske under vägledning av en dietist.

Den strängare begränsningsfasen i FODMAP-dieten är vanligtvis tillfällig. Därefter återinförs livsmedel i kosten stegvis för att man ska kunna hitta en så varierad och individuellt anpassad kost som möjligt.

Glutenfri kost och IBS

En del av dem som lider av IBS upplever att deras symtom lindras genom en glutenfri kost. Det är dock inte klart om symtomlindringen beror på att man undviker gluten eller på att man till exempel minskar intaget av FODMAP-kolhydrater som finns i vete, råg och korn.

Man bör inte börja med en glutenfri kost innan eventuella undersökningar av celiaki har genomförts, eftersom det kan försvåra en tillförlitlig diagnos av celiaki om man undviker gluten.