Informationsbank - IBS - irritabelt tarmsyndrom

IBS - irritabelt tarmsyndrom

Irritabelt tarmsyndrom (IBS) är en vanlig funktionell tarmstörning som orsakar buksymtom. Det finns inget botemedel, men symtomen kan behandlas och hanteras effektivt.

Både IBS och celiaki är vanliga gastrointestinala tillstånd som kan orsaka liknande symtom. Det är dock viktigt att skilja mellan de två tillstånden eftersom deras behandling och långsiktiga prognos skiljer sig avsevärt.

Att skilja mellan IBS och celiaki >>
Påverkan på det dagliga livet >>
Ärftlighet vid IBS
Behandling av irritabelt tarmsyndrom >>
Glutenfri kost och IBS >>

Att skilja mellan IBS och celiaki

Vid behandling av irritabel tarm och celiaki är det viktigt att skilja mellan dessa två tillstånd, som ofta har liknande symtom. Gemensamt för både celiaki och IBS är de ofta förekommande symtomen buksmärta, uppblåsthet och olika matsmältningsproblem. Symtomen är dock mycket individuella och det är lämpligt att konsultera en läkare för att få en diagnos.

Enligt webbplatsen ibd.fi, som upprätthålls av IBD och andra tarmsjukdomars föreningar, är orsaken till syndromet för närvarande okänd.

Symtomen vid irritabel tarm orsakas ofta av kolhydrater i s.k. FODMAP-livsmedel, medan de tarmskadande symtomen vid celiaki orsakas av gluten, ett protein som finns i vissa spannmål. Celiaki klassificeras som en autoimmun sjukdom och det finns en blodprovsbaserad diagnostisk metod för att upptäcka den. Celiaki förknippas ofta med en immunreaktion mot gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg. IBS, som klassificeras som en tarmstörning, har ingen motsvarande immunreaktion och ingen organisk defekt som kan upptäckas med ett specifikt test. Diagnosen IBS ställs på basis av symtom och läkarundersökningar. Andra tillstånd som celiaki och inflammatorisk tarmsjukdom samt tjocktarmscancer måste uteslutas.

Irritabel tarm-syndromets inverkan på vardagslivet

IBS är ett vanligt tillstånd som kan försämra livskvaliteten avsevärt och påverka många aspekter av det dagliga livet.

I en artikel publicerad i Duodecim uppskattar de legitimerade dietisterna Reija Männikkö och Anne Antikainen att IBS drabbar minst 10-15% av befolkningen, och att kvinnor är mer benägna att drabbas än män. Symtom som buksmärta, uppblåsthet, diarré och förstoppning kan begränsa fysisk aktivitet, resor och sociala aktiviteter. Enligt en artikel i Health Library varierar symtomens svårighetsgrad från lindriga till mycket svåra, och de har en betydande inverkan på livskvaliteten.

IBS kan också orsaka ångest, depression och känslor av låg självkänsla. Hur IBS påverkar det dagliga livet varierar från person till person. Vissa personer upplever endast milda symtom, medan andra upplever betydande utmaningar. Det är viktigt att söka hjälp och behandling för att hantera IBS och förbättra livskvaliteten.

Ärftlighet vid IBS

Irritabel tarmsyndrom har, liksom celiaki, en ärftlig komponent. Om en eller flera familjemedlemmar har diagnostiserats med IBS är risken för att utveckla sjukdomen något högre.

Jämfört med celiaki är den ärftliga risken dock lägre. För att celiaki ska utvecklas krävs ett genetiskt anlag och miljöfaktorer, t.ex. glutenintag. Utvecklingen av IBS påverkas sannolikt av komplexa ärftliga och miljömässiga faktorer.

Behandling av irritabelt tarmsyndrom

Enligt Männikko och Antikainen finns det inget botemedel mot irritabel tarm. Det som kan göras för att lindra symtomen är livsstilsval som kost, motion och stresshantering samt tillräcklig återhämtning och sömn.

Syftet med näringsterapi är att minska och lindra symtomen och därmed förbättra livskvaliteten. Den säkerställer också att kosten är näringsmässigt adekvat och lätt att följa.

Elimineringsterapi

Vid behandling av irritabel tarm (IBS) innebär eliminationsbehandling att vissa livsmedel tas bort från kosten under en tidsperiod för att identifiera vilka livsmedel som utlöser symtomen. De eliminerade livsmedlen läggs sedan tillbaka i kosten ett efter ett för att identifiera de utlösande faktorerna för symtomen.

Eliminationsbehandling kan vara ett effektivt sätt att identifiera de livsmedel som orsakar IBS-symtom och lindra symtomen. Det är dock viktigt att göra det på rätt sätt och under ledning av en dietist. Tillräckligt fiberintag främjar tarmhälsan och kan lindra symtomen. För personer med irritabelt tarmsyndrom är lösliga fibrer ofta bättre än olösliga fibrer.

Att begränsa intaget av mat och dryck som innehåller mycket FODMAP-kolhydrater hjälper ofta till att lindra symtomen vid irritabel tarm. Typiska symtomgivande livsmedel är råg, vete och korn, lök, stenfrukter och xylitolprodukter.

Glutenfri kost och IBS

På Coeliac Societys webbplats anges att de främsta skälen till att följa en glutenfri diet är celiaki och spannmålsallergi. En glutenfri kost kan också hjälpa personer med tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) eller irritabel tarm (IBS).

En glutenfri diet ska inte påbörjas som ett experiment, till exempel för att lindra tarmsymtom, innan en läkarundersökning har gjorts för att utesluta andra möjliga sjukdomar som celiaki.