Informationsbank - Celiaki

Celiaki

Celiaki är en autoimmun sjukdom som innebär att tunntarmens slemhinna skadas vid kontakt med gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg.

Hos personer med celiaki utlöser intag av gluten en attack från immunsystemet mot de egna vävnaderna, vilket leder till inflammation och skador på tarmslemhinnan. Skador på tarmslemhinnan gör det svårt att ta upp näringsämnen och leder till en mängd olika symtom och långvariga hälsoproblem. Celiaki är en livslång sjukdom som inte går att bota. Den enda behandlingen är en strikt glutenfri diet.

Antalet personer med celiaki ökar >>
Celiakins inverkan på vardagslivet >>
Celiakisjukdomens symtom och ärftlighet >>
Hur diagnostiseras celiaki? >>

Antalet personer med celiaki ökar

En studie som publicerades av forskare vid Tammerfors universitet hösten 2023 visar att förekomsten av celiaki har fortsatt att öka i Finland. Samma forskargrupp från Celiac Disease Research Centre har tidigare konstaterat att antalet personer med celiaki i Finland tiofaldigades mellan 1980 och 2000.

År 2000 hade 2,1 procent av finländarna celiaki. Nu visar resultaten att 2,4 procent av finländarna har celiaki.

- Detta beror inte bara på bättre diagnostik, utan också på att den faktiska förekomsten av sjukdomen i befolkningen har ökat. Celiaki har blivit en folksjukdom", säger Katri Kaukinen, direktör för Celiac Disease Research Centre och professor i internmedicin.
Länk Till finska nyhetsbyråns nyhet.

Celiakins inverkan på det dagliga livet

Celiaki är därför ett livslångt tillstånd där den enda behandlingen är en strikt glutenfri diet. Det innebär att man undviker alla livsmedel och ingredienser som innehåller gluten från vete, korn och råg. Gluten finns i många oväntade produkter, så att följa en glutenfri diet kräver uppmärksamhet och kunskap. Det är viktigt att personer som fått diagnosen celiaki får vägledning av en dietist för att säkerställa ett tillräckligt och varierat intag av fibrer och näringsämnen.

Det positiva är att utbudet av glutenfria produkter har ökat avsevärt under de senaste åren. Det finns nu ett brett utbud av mjöl, mjölblandningar och flingor för glutenfri bakning och matlagning. För den som köper färdiga glutenfria produkter finns det ett allt större utbud av bröd, pasta, deg och många andra halvfabrikat och livsmedel.

Många restauranger och kaféer erbjuder glutenfria alternativ. Även om en person med celiaki inte har några symtom är det viktigt att strikt följa en glutenfri diet eftersom effekterna kan vara allvarliga och ta flera år innan de blir uppenbara.

Celiakisjukdomens symtom och ärftlighet

Symtomen på celiaki kan variera mycket från person till person och kan till och med vara symtomfria.

Tidig diagnos och behandling är viktigt för att förhindra symtom och komplikationer av celiaki. Om du misstänker att du har celiaki är det viktigt att du gör tester innan du övergår till en glutenfri kost så att eventuell celiaki kan diagnostiseras på ett tillförlitligt sätt.

Vilka är symtomen på celiaki?

Symtomen på celiaki varierar mycket från person till person. Vanliga symtom inkluderar:

Buksmärta och uppblåsthet
Diarré eller förstoppning
Trötthet och svaghet
Att gå ner i vikt
Anemi på grund av järnbrist
Hudsymtom som utslag eller nässelutslag

Det är viktigt att komma ihåg att inte alla med celiaki har symtom. Celiaki kan vara asymtomatisk och förbli oupptäckt under långa perioder.

Om du misstänker att du eller en närstående har celiaki är det viktigt att du söker läkarvård. Enligt Celiakiförbundet har endast cirka 40 000 finländare fått diagnosen celiaki och upp till 80 000 personer har celiaki utan att veta om det. Det finns en stark ärftlig benägenhet för celiaki. Om du har en nära familjemedlem som lider av celiaki rekommenderar Celiakiförbundet att du låter testa ditt blod för celiakiantikroppar vart femte år.

Kutan celiaki och dess symtom

Kutan celiaki är en sällsynt autoimmun sjukdom som drabbar det dermala lagret i huden. Det är en sjukdom som orsakas av gluten, som visar sig som hudsymtom när spannmålsprodukter som innehåller gluten intas.

Enligt en artikel i Health Library förekommer kutan celiaki hos cirka 10% av alla vuxna med celiaki. Det främsta symtomet på kutan celiaki är ett intensivt kliande utslag med små blåsor, som oftast finns på armbågar, knän och skinkor.

Hur diagnostiseras celiaki?

Din läkare kan ställa diagnosen celiaki på flera olika sätt:

Blodprov: Testet för antikroppar mot celiaki är det vanligaste sättet att diagnostisera celiaki. Ett blodprov mäter nivåerna av celiakiantikroppar i blodet.
Tarmbiopsi: Om ett blodprov visar förhöjda nivåer av celiakiantikroppar kan din läkare ta en tarmbiopsi för att bekräfta diagnosen. Provet tas med hjälp av endoskopi.

Celiaki kan inte botas, men den kan behandlas med en glutenfri diet. En glutenfri diet är en livslång behandling som förhindrar utvecklingen av symtom och komplikationer av celiaki.

Glutenkänslighet utan celiaki

I en artikel i tidskriften Duodecim 6/2021 diskuteras glutenintolerans: Glutenintolerans är ett allt vanligare hälsoproblem, där människor upplever en rad symtom som lindras av en glutenfri kost.

T ill skillnad från celiaki finns det ingen tydlig diagnos eller test för glutenintolerans och dess patogenes är inte helt klarlagd. Möjliga orsaker till symtom som förknippas med glutenintolerans är bland annat ökad permeabilitet i tunntarmens slemhinna, reaktioner på andra beståndsdelar i spannmål och bristande tolerans mot FODMAP-kolhydrater.Typiska symtom på glutenintolerans:

Buksmärta och uppblåsthet
Diarré eller förstoppning
Trötthet och svaghet
Hudsymtom
Neuropsykiatriska symtom (mindre vanliga)

Det viktigaste när man ställer en diagnos är att kunna utesluta celiaki och spannmålsallergi.

Lindring av symtom på glutenkänslighet bör påvisas genom en glutenfri diet. Behandling av glutenkänslighet:

Glutenfri kost
FODMAP-diet kan vara till nytta
Det är viktigt att prata med en dietist

Vid misstanke om och behandling av glutenkänslighet är det viktigt att vara medveten om de näringsmässiga utmaningarna med en glutenfri kost. Kostbegränsningar och kostförändringar bör noga övervägas och diskuteras med en läkare eller dietist.